Klimakteriemottagning

Patrycja, Specialist i allmänmedicin med särskilt intresse för kvinnohälsa
Elina, Sjuksköterska

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet är en naturlig del av åldrandet och innebär att äggstockarna gradvis minskar sin produktion av hormonerna östrogen och progesteron. Klimakteriet pågår i 5 till 10 års tid från det första tecknet till tiden efter menopaus då östrogenproduktionen har stabiliserats på en lägre nivå. Menopaus, det vill säga den sista spontana menstruationsblödningen, inträffar i genomsnitt kring 50-årsåldern med en normal variation från 45 till 60 års ålder. 

Klimakteriet omfattar tiden både före och efter den sista menstruationen och markerar slutet på den fertila fasen i livet.

Vad händer på klimakteriemottagningen?

Vid första besöket på klimakteriemottagningen får du träffa Elina, sjuksköterska, för ett kartläggande samtal. Ni pratar då bland annat om:

  • Hur du mått över tid.
  • Livsstil (stress, kost, sömn, rörelse etc.)
  • Eventuella mediciner
  • Andra aktuella sjukdomar eller symtom.
  • Riskfaktorer (ärftlighet, tidigare sjukdomar etc.)
  • Symtomskattning

Samtalet ligger till grund för vidare utredning hos Patrycja, läkare, för bedömning om huruvida det ska tas några kontrollerande prover för att utesluta andra tillstånd och vilka eventuella behandlingar som kan vara aktuella. Vid intresse av eventuell behandling får du också komma på fysiskt besök till Patrycja för samtal och undersökning.

Elina fortsätter därefter att följa din behandling, oftast via telefon, men stöttar också med råd om livsstilsförändringar för ett ökat välmående.

Vanliga symtom på klimakteriet

Nedan symtom är några av de vanligaste tecknen på att östrogenproduktionen minskar i början av klimakteriefasen:

  • Sömnproblem – ytlig sömn och att du vaknar lätt på nätterna.
  • Värmevallningar där du plötsligt blir mycket varm.
  • Plötsliga svettningar (efter värmevallningar).
  • Nedstämdhet.
  • Snabba humörsvängningar.
  • Torra slemhinnor, främst i slidan men kan även förekomma i ögon, näsa och hals och orsaka klåda och sveda.
  • Urinvägsbesvär så som att du känner dig kissnödig ofta eller att det svider när du kissar.
  • Mer fett runt midjan och de inre organen.
  • Ökad risk för benskörhet.
  • Värk i muskler och leder.

När bör du söka vård?

I klimakteriet blir vissa sjukdomar som förstorade äggstockar, muskelknutor i livmodern och livmodercancer vanligare. Kontakta oss därför om något av följande stämmer in på dig:

  • Du får blödning igen efter att ha haft ett uppehåll på ett år.
  • Du får mer ont än tidigare i samband med blödningar.
  • Du har täta, långa, rikliga eller oregelbundna blödningar.
  • Det blöder från slidan vid vaginala samlag eller när du bajsar.
  • Du har ont eller känner obehag i nedre delen av magen.

Många av besvären kan lindras dels genom livsstilsförändringar och med kostförändringar men också med tillförsel av östrogen eller andra receptfria läkemedel.

Du ska inte behöva må dåligt under klimakteriet!

Synpunkter

Välkommen med dina synpunkter.
E-post info@satilavardcentral.se 

För patientärenden, använd alltid 1177.

Medicinskt ansvarig läkare: Karin Hederstierna.

Verksamhetschef: Cathrine Klippedahl.

Tillgänglighetsdatabasen - bild med länk till information om tillgänglighet på vårdcentralen
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning